Ett citat om hur bra Bergslagens Arbetsmiljö är på all typ av rehabilitering”
I mindre brådskande fall kan man ringa Giftinformationscentralen, 08-33 12 31, dygnet runt. Allmänna och förebyggande frågor om förgiftningar besvaras på dagtid.
I brådskande fall, om man misstänker att någon har blivit förgiftad, kan man ringa 112 och begära Giftinformationscentralen. Samtalet blir kopplat dit direkt, dygnet runt.
Om ett barn eller en vuxen är medvetslös, slö, har svårt att andas eller har kramper ska man direkt åka till en akutmottagning på sjukhus.
Framkalla aldrig kräkning utan att först kontakta Giftinformationscentralen. Kräkning behövs sällan utan kan tvärtom förvärra skadan.
När man ringer till Giftinformationscentralen får man ibland rådet att ge medicinskt kol. Kol binder till sig många ämnen, bland annat de flesta läkemedel, svamp- och växtgifter, och kan minska mängden giftigt ämne som kommer ut i kroppen. Därför är det bra att ha medicinskt kol hemma. Men använd aldrig kol utan att först ha talat med Giftinformationscentralen, eftersom det vid vissa tillfällen kan vara olämpligt att ge kol. Medicinskt kol finns att köpa receptfritt på apotek.
Klämskador gör ofta väldigt ont, till exempel när man klämmer fingret i en dörr. Muskler och senor kläms ihop och det blöder ofta under huden. Blödningen ger en svullnad som värker och huden runt klämstället blir blå. Svullnaden kan sitta kvar i flera dagar. Om nageln har blivit skadad kan den lossna efter några veckor.
Om man bär ringar på det finger man klämt bör man ta av dem så fort man kan efter skadan för att ringarna inte ska hindra blodflödet då fingret svullnar.
För att stoppa den inre blödningen och hindra att svullnaden blir större trycker man med fingrarna runt klämstället. Håll även det skadade fingret högt, helst högre än brösthöjd, för att minska svullnad och smärta.
Om man vill lindra smärtan ytterligare kan man kyla fingret med kallt vatten eller krossad is inlindad i en handduk. Efter en stund bör man försiktigt böja och sträcka på fingret för att känna om något verkar brutet.
Om man är i en situation då man vill försöka få bort blodet under nageln själv kan man följa råden nedan. Men om man tycker det känns alltför smärtsamt och svårt ska man förstås ta hjälp av vården.
När en nagel kläms kan det samlas blod under nageln. Om det gör väldigt ont kan det hjälpa att göra ett litet hål i nageln och tömma ut blodet. Man kan använda till exempel ett gem, som har trubbig ände och som går att hetta upp. Änden av gemet värms i exempelvis en ljuslåga eller med hjälp av en gaständare. Änden måste vara mycket varm – rödglödgad – för att man lätt ska kunna bränna igenom nageln. Man håller gemet mot nageln och trycker endast lätt så att man inte riskerar att skada huden under nageln. När blodet kommer ut genom det lilla hålet lindras smärtan.
Om man vill bränna ett hål själv bör man göra det inom de närmaste timmarna innan blodet hinner stelna. Om man vill ha hjälp med att göra ett hål i nageln kan man kontakta vårdcentralen. Detsamma gäller om ett barn behöver hjälp.
Man bör kontakta vårdcentralen om fingret börjar göra mer ont efter några dagar.
Om man utsatts för en kraftig klämskada, om fingret är böjt på ett onaturligt sätt eller om man förlorat känseln i fingret bör man ringa vårdcentral eller sjukhus för att rådgöra om man behöver få fingret undersökt av läkare.
Om skadan är så kraftig att fingertoppen kläms av ska man ta med den och åka till sjukhus snabbt. Det kan gå att sätta tillbaka fingertoppen igen. Linda in den i en fuktad ren tygbit eller handduk och lägg den i en plastpåse. Lägg sedan plastpåsen kallt, i ett kärl eller en plastpåse som fyllts med isvatten. Undvik att endast använda isbitar eftersom det kan bli för kallt och skada fingertoppen.
Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för att få råd.
Man kan få skavsår på fötterna om man har gått i nya eller trånga skor, eller om fötterna varit blöta i skorna. Huden nöts av friktionen mot strumpan eller skon. Skavsår liknar en brännskada och börjar oftast som en vätskefylld blåsa.
När man fått skavsår eller blåsor är det bra att
För att undvika skavsår kan man tänka på att hålla fötterna torra och byta strumpor ofta. Om man ska gå långa promenader är det bra att använda bekväma och väl ingångna skor. Man kan även pröva dubbla strumpor. Då tar man på en tunn syntetstrumpa, gärna en nylonstrumpa, som inte veckar sig, och ovanpå den en vanlig strumpa, helst i ull eller i blandat material – inte en strumpa i ren bomull då den lättare blir fuktig.
Man kan också förebygga skavsår genom att tejpa utsatta hudområden, som hälarna, med häfta som fäster bra. Häfta finns på apotek. Använd inte vanliga plåster eftersom de oftast glider.
Skavsåret kan bli infekterat. Det märker man om såret börjar göra mer ont efter något dygn, och huden runt såret svullnar och blir röd. Då kan man pröva att rengöra skavsåret igen extra noga, ett par gånger om dagen. Tvätta med vatten och mild tvål.
Om extra tvätt inte hjälper utan rodnaden i stället blir kraftigare eller sprider sig, om såret börjar vara sig, eller om man får feber, ska man kontakta vårdcentralen.
Om man har diabetes och har återkommande besvär med skavsår eller om ett skavsår inte läker på en vecka ska man kontakta vårdcentralen.
Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för att få råd.
När man ramlar eller glider mot något kan det yttre hudlagret skavas av och det blir ett skrubbsår. Det är viktigt att rengöra såret ordentligt eftersom smuts och skräp som finns kvar i såret kan orsaka en infektion.
Innan man börjar rengöra såret är det bra att tvätta händerna. Skölj rent såret under kranvatten, gärna med en handdusch, och tvätta med mild tvål och vatten. Det är lättast att använda flytande tvål.
Jord, smuts och grus kan man borsta bort med en ren och mjuk tandborste. Det är ofta lättare att borsta under rinnande vatten. Ett färskt skrubbsår är bedövat under ett par minuter så man kan ofta borsta på själva såret utan att det gör ont.
Om det gör ont att borsta kan man stryka på lite bedövande salva om man har det hemma, till exempel Xylocainsalva. Salvan behöver verka fem minuter innan man kan börja göra rent såret. Tänk på att bedövande salva inte ska ges till barn som är under ett och ett halvt år.
Man kan också försöka lösa upp smuts och grus genom att doppa ner den skadade kroppsdelen i vattenbad ett tag. Ett annat alternativ är att lägga en blöt kompress över såret en halvtimme. Spola rent såret under rinnande vatten efteråt.
Asfaltsrester i ansiktet eller på andra delar av kroppen kan ge fula ärr. Det kan vara svårt att få bort asfalt i sår, men paraffinolja eller annan liknande olja kan hjälpa. Är man osäker eller tycker att det är svårt att göra rent såret kan man få hjälp på vårdcentralen.
Skydda gärna skrubbsåret med ett plåster, men låt såret lufttorka först så att inte plåstret fastnar i såret. Om det ändå fastnar kan man blöta upp det med vatten innan man försöker lossa det. Som ett alternativ finns på apotek särskilda plåster som inte fastnar så lätt i sår.
När såret börjar få en skorpa och ser rent ut behöver man inte göra något särskilt, utan kan låta det läka färdigt av sig själv.
Om man har asfaltsrester i skrubbsåret eller har svårigheter att göra rent såret, bör man kontakta vårdcentralen.
Ibland blir såret infekterat. Det märker man om såret börjar göra mer ont efter något dygn, och huden runt såret svullnar och blir röd. Då kan man pröva att rengöra såret igen extra noga, ett par gånger om dagen. Tvätta med vatten och mild tvål. Om det inte hjälper utan rodnaden i stället blir kraftigare eller sprider sig, om såret börjar vara eller om man får feber, ska man kontakta vårdcentralen.
Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för att få råd.
Stelkrampsbakterien finns i jord. Bakterien kan överföras till människan om jord eller föremål som är förorenade med jord kommer i kontakt med sår på huden. De flesta som är födda och uppvuxna i Sverige har blivit vaccinerade mot stelkramp som barn. Om det är mer än 20 år sedan man senast blev vaccinerad kan man behöva förnya sin vaccination. Om man är osäker på om man har stelkrampsskydd bör man kontakta vården.
När man skurit sig är det viktigt att göra rent såret eftersom smuts och skräp som finns kvar kan orsaka en infektion.
Om såret inte är så djupt kan det få blöda en liten stund innan man börjar tvätta eftersom blodet hjälper till att rensa ut smuts.
Om det blöder mycket ska man hålla den skadade kroppsdelen högt. Lägg en kompress eller ren tygbit på såret och tryck hårt mot såret ett tag. Ett alternativ är att lägga ett enkelt tryckförband. Då för man ihop sårkanterna och lägger en bit tyg eller kompress mot såret. Ovanpå lägger man en hårt vikt tygbit och lindar fast hårt med ett bandage eller tyg.
Efter ungefär en kvart har såret oftast sluta blöda. Då kan man försiktigt ta bort förbandet och göra rent såret.
Om såret är djupt eller inte slutar blöda efter en halvtimme ska man kontakta vården.
Om såret är större än någon centimeter eller om det glipar mer än ett par millimeter kan det behöva sys. En läkare på vårdcentral eller sjukhus bör då undersöka såret inom några timmar. Om det har gått längre tid än åtta timmar avstår läkaren oftast från att sy på grund av infektionsrisken. Såret får läka av sig självt.
Om man skurit sig kan nerver eller senor ha skadats. Man kan själv försiktigt känna efter om man kan röra på den del av kroppen som är skadad. Man kan också kontrollera att känseln är som vanligt nedanför såret. Om det inte känns bra ska man också kontakta vården.
Ibland blir såret infekterat. Det märker man om såret börjar göra mer ont efter något dygn, och huden runt såret svullnar och blir röd. Då kan man pröva att rengöra såret igen extra noga, ett par gånger om dagen. Tvätta med vatten och mild tvål. Om det inte hjälper utan rodnaden i stället blir kraftigare eller sprider sig, om såret börjar vara eller om man får feber ska man kontakta vårdcentralen.
Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för att få råd.
Stelkrampsbakterien finns i jord. Bakterien kan överföras till människan om jord eller föremål som är förorenade med jord kommer i kontakt med sår på huden. De flesta som är födda och uppvuxna i Sverige har blivit vaccinerade mot stelkramp som barn. Om det är mer än 20 år sedan man senast blev vaccinerad kan man behöva förnya sin vaccination. Om man är osäker på om man har stelkrampsskydd bör man kontakta vården.
Plötsligt bränner man sig på en het bakplåt, på grillen eller på en skvätt kokhett kaffe. Små brännskador kan ofta göra väldigt ont. Om man omedelbart kyler ner skadan i svalt vatten kan man både lindra smärtan och begränsa skadan.
Om brännskadan är ytlig blir huden röd, svullen och öm. Om den är lite djupare kan det även bildas blåsor på huden.
Det är bra att kyla ner brännskadan så fort som möjligt och tillräckligt länge, tio till femton minuter. Då gör det mindre ont och skadan begränsas. Om det är möjligt kan man sänka ner den skadade kroppsdelen i en hink med svalt vatten eller spola under kran. Om man använder iskallt vatten kan det vara svårt att hålla skadan nerkyld tillräckligt länge.
Om brännskadan sitter på ett finger där man bär ringar ska man ta av ringarna så fort som möjligt efter skadan eftersom ringarna annars kan hindra blodflödet om fingret svullnar.
Om det fortsätter att göra ont kan man lägga en blöt handduk eller en kylklamp inlindad i en handduk på skadan. Man kan också pröva att stryka på lite bedövande Xylocainsalva om man har det hemma. Tänk på att den bedövande salvan inte ska ges till barn som är under ett och ett halvt år eller användas på större områden än vad som motsvarar en handflata.
Om huden enbart blivit röd behövs inte något förband. Om man har fått blåsor och sår kan de vätska, och då är det bra att skydda skadan med en steril kompress som inte fastnar i såret. Om man har använt kompresser som har fastnat i såret, kan man blöta upp kompressen med lite vatten. Det finns särskilda kompresser att köpa på apotek.
Man ska inte sticka hål på brännblåsor eftersom de skyddar huden som håller på att nybildas under.
När rodnaden har försvunnit eller såret läkt kan en fetare hudkräm eller salva hjälpa mot stramningar i huden.
Om brännskadan efter några dagar börjar värka, vätska sig eller lukta illa kan skadan ha blivit infekterad. Då kan man pröva att rengöra såret igen extra noga, ett par gånger om dagen. Tvätta med vatten och mild tvål. Om det inte hjälper utan rodnaden i stället blir kraftigare eller sprider sig, om såret börjar vara eller om man får feber, ska man kontakta vårdcentralen. Det ska man också göra om skadan inte har läkt efter två veckor.
Om brännskadan sitter på ett känsligt område, till exempel i ansiktet eller på könsorganen, bör man kontakta vården direkt efter olyckshändelsen. Detsamma gäller om skadan är större än den egna handflatan eller om den verkar ha orsakat skador djupt i huden.
Om man är osäker på hur allvarlig skadan är kan man ringa sjukvårdsrådgivningen eller kontakta vårdcentralen eller sjukhus.
Om man slår sig mot en hård yta, till exempel halkar och slår pannan mot en hylla, kan man få ett krossår. Det kan börja blöda från såret, men även i vävnaden under huden. Det kan kännas ömt och svullet och även bli ett blåmärke av skadan.
Om det blöder mycket ska man hålla den skadade kroppsdelen högt. Lägg en kompress eller ren tygbit på såret och tryck hårt mot såret ett tag. Ett alternativ är att lägga ett enkelt tryckförband. Då för man ihop sårkanterna och lägger en bit tyg eller kompress mot såret. Ovanpå lägger man en hårt vikt tygbit och lindar fast hårt med ett bandage eller tyg.
Efter ungefär en kvart, har såret oftast sluta blöda. Då kan man försiktigt ta bort förbandet och göra rent såret.
Man kan försöka få ner svullnaden med hjälp av en kylpåse, till exempel en plastpåse med isbitar i. Påsen lindas in i en fuktig handduk så att huden inte skadas av kyla direkt mot huden. Kylpåsen kan behöva hållas mot skadan upp till 15 minuter.
Om skadan sitter på ett finger där man bär ringar ska man ta av sig ringarna genast efter skadan eftersom ringarna annars kan hindra blodflödet om fingret svullnar.
Om såret inte slutat blöda inom en halvtimme ska man kontakta vården. Detsamma gäller om såret gör mycket ont, om det är mycket svullet och stort, om området runt omkring känns avdomnat eller om det inte går att göra rent såret.
Om såret är större än någon centimeter eller om det glipar mer än ett par millimeter kan det behöva sys. En läkare på vårdcentral eller sjukhus bör då undersöka såret inom några timmar. Om det gått längre tid än åtta timmar avstår läkaren ofta från att sy på grund av infektionsrisken. Såret får läka av sig självt.
Ibland blir såret infekterat. Det märker man om såret börjar göra mer ont efter något dygn och huden runt såret svullnar och blir röd. Då kan man pröva att rengöra såret igen extra noga, ett par gånger om dagen. Tvätta med vatten och mild tvål. Om det inte hjälper utan rodnaden i stället blir kraftigare eller sprider sig, om såret börjar vara eller om man får feber, ska man kontakta vårdcentralen.
Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för att få råd.
Stelkrampsbakterien finns i jord. Bakterien kan överföras till människan om jord eller föremål som är förorenade med jord kommer i kontakt med sår på huden. De flesta som är födda och uppvuxna i Sverige har blivit vaccinerade mot stelkramp som barn. Om det är mer än 20 år sedan man senast blev vaccinerad kan man behöva förnya sin vaccination. Om man är osäker på om man har stelkrampsskydd bör man kontakta vården.
När något spetsigt trängt in genom huden kan man få ett sticksår. Det är viktigt att tvätta såret och försöka få ut rester av nålar, stickor, taggar, smuts eller skräp. Annars kan såret bli infekterat.
Det mesta kan man peta bort själv, till exempel med en pincett. Om det gör ont kan man stryka på lite bedövande salva om man har det hemma, till exempel Xylocainsalva. Salvan behöver verka fem minuter innan den har effekt. Tänk på att bedövande salva inte ska ges till barn som är under ett och ett halvt år.
Ofta kan man se stickan eller taggen, men inte alltid. Det kan kännas ömt när man trycker över det skadade området. Har man fått en nål i foten kan man känna en stickande smärta när man stödjer på foten.
Vissa taggar kan ibland ge en lokal reaktion med smärta och rodnad. Det kan fortsätta att göra ont en tid trots att man har fått bort hela taggen.
Om det blöder mycket ska man hålla den skadade kroppsdelen högt. Lägg en kompress eller ren tygbit på såret och tryck hårt mot såret mellan 10 och 15 minuter.
Om såret inte har slutat blöda efter en halvtimme ska man kontakta vården. Detsamma gäller om man misstänker att man inte fått bort det som trängt in i huden, till exempel en nål som gått av eller en träflisa.
Om man har fått sticksår på huvudet, händerna eller fötterna kan man behöva kontakta vården. Senor och nerver kan ha skadats. Man kan ana sådana skador själv om man inte kan röra på den skadade kroppsdelen eller om känseln inte är som vanligt nedanför såret.
Om området kring såret snabbt svullnar upp, kan det vara tecken på en blödning från ett djupare blodkärl. Då ska man också kontakta vården.
Ibland blir såret infekterat. Det märker man om såret börjar göra mer ont efter något dygn. Huden runt såret svullnar och det kan bli en rodnad som blir allt kraftigare eller sprider sig. Såret kan även börja vara sig och man kan få feber. Då ska man också kontakta vårdcentralen.
Man kan alltid kontakta sjukvårdsrådgivningen för att få råd.
Stelkrampsbakterien finns i jord. Bakterien kan överföras till människan om jord eller föremål som är förorenade med jord kommer i kontakt med sår på huden. De flesta som är födda och uppvuxna i Sverige har blivit vaccinerade mot stelkramp som barn. Om det är mer än 20 år sedan man senast blev vaccinerad kan man behöva förnya sin vaccination. Om man är osäker på om man har stelkrampsskydd bör man kontakta vården.
En stukning eller vrickning betyder att man skadat vävnaderna runt leden. Ibland kan man också få en blödning i ett närliggande muskelfäste. Blödningen kan göra att det stukade stället blir svullet. Om man har stukat foten gör det ont när man stödjer på den. Det är vanligt att man stukar eller vrickar sig i samband med motion och idrott.
Det känns ofta skönt att hålla den skadade kroppsdelen högt. För att dämpa svullnaden bör skadan hållas högre än hjärtat. Har man skadat foten kan man lägga sig på golvet och ha foten på en stol eller en stor kudde.
Skadan läker fortare om man kan minska blödningen. Det kan man försöka göra genom att linda den skadade kroppsdelen med en elastisk binda. Det är bra att linda hårt till att börja med för att minska svullnaden. Spänn den elastiska bindan maximalt mellan varje varv. Lossa på bindan när det har gått femton minuter. Om man känner domningar måste man lossa på bindan på en gång.
Det kan vara bra att ha ett förband runt skadan så länge det känns svullet eller gör ont. Om den elastiska bindan ska fungera som ett stödförband får den inte sitta för hårt. För att undvika att förbandet blir för hårt kan man spänna bindan maximalt och sedan släppa efter lite innan man lägger ett nytt varv.
Det kan kännas skönt att kyla ner det skadade området. Det kan man göra genom att lägga is i en plastpåse mellan lagren på den elastiska bindan. Ispåsen bör inte läggas direkt på huden, eftersom kylan kan göra skada.
Om skadan känns svullen och varm och det värker kan man ta smärtstillande medicin. Man kan använda medel som innehåller paracetamol, till exempel Alvedon och Panodil, eller medel som innehåller ibuprofen, till exempel Ibumetin eller Ipren. De receptfria medlen finns i olika former. Förutom tabletter finns det till exempel gel som stryks direkt på huden och stolpiller. Följ alltid anvisningarna som finns på förpackningen noga.
När man känner att man kan stödja på foten utan att det gör ont är det bra att börja träna upp styrkan i fotleden igen. Det gör man ofta automatiskt eftersom man börjar använda foten som vanligt. Om man har en tendens att ofta stuka fotleden kan det vara bra att lägga lite extra energi på att bygga upp musklerna runt leden. Ibland kan man behöva hjälp av sjukgymnast.
Om man efter ett par dagar fortfarande har ont när man går eller om svullnaden inte går ner bör man kontakta sin vårdcentral. Om man har mycket ont och är svullen eller om det är svårt att stödja på foten bör man kontakta vården på en gång.
Man kan alltid kontakta sjukvårdsrådgivningen för att få råd.
Källa: www.1177.se