Ett citat om hur bra Bergslagens Arbetsmiljö är på  all typ av rehabilitering”

Smärta och värk


Huvudvärk

De flesta besväras av huvudvärk av och till. Den vanligaste huvudvärken är den som kallas spänningshuvudvärk. Den beror ofta på att muskler framför allt i nacken och i käken är spända. Om man oroar sig, känner sig stressad och sover dåligt är det lätt att man spänner sig och får ont i huvudet. Ibland kan huvudvärken bero på att man pressar eller gnisslar tänder under natten. Då har man oftast en dov huvudvärk när man vaknar och det kan ömma i käkmusklerna.

Huvudvärk kan bero på många olika saker

En annan vanlig orsak till huvudvärk är förkylning, eller någon annan infektion. Ibland beror huvudvärken på att synen förändrats, man kanske måste anstränga ögonen mer än vanligt. Huvudvärk kan också bero på att man äter och dricker för dåligt. Vissa läkemedel kan ge huvudvärk som en biverkning. Även receptfria värktabletter i för stor omfattning kan ge huvudvärk som bieffekt. En del återkommande huvudvärk kan vara migrän. 

Om huvudvärken kommer ofta och inte riktigt släpper

Om besvären återkommer ofta eller om man upplever att perioderna med huvudvärk blir längre är det viktigt att ta reda på orsaken för att kunna förebygga och undvika huvudvärken.

Skriv ner när besvären kommer

För att ta reda på orsaker till huvudvärken kan det vara till stor hjälp att skriva ner när man har sina attacker, hur de yttrar sig och vad som lindrar eller förvärrar. En huvudvärksdagbok kan göra det lättare att se möjliga mönster och orsaker. När man har en uppfattning om vad som orsakar värken kan man lättare förebygga den genom att lära sig känna igen och undvika de situationerna.

Man vet ofta inte om att man är spänd

Om man har besvär med spänningshuvudvärk är musklerna ofta spända utan att man vet om det. Att vara spänd kan ibland bli ett normaltillstånd och man slappnar inte helt av ens när man sover.

Viktigt att öva avspänning

För att besvären ska bli bättre är det viktigaste att man lär sig slappna av. Ofta krävs det att man tar sig tid och att man börjar med nya rutiner för att det ska bli bättre. I 1177.se finns tips om korta avslappningsövningar. Det finns också cd-skivor och kassetter på apotek med längre avslappningsövningar. Man kan till exempel pröva att börja eller avsluta dagen med övningarna. En del blir avspända genom till exempel yoga eller massage, medan andra blir hjälpta av långa promenader.

Fysisk träning, bra arbetsställning och sömn

Om man har varit spänd i kroppen en längre tid kan de spända musklerna bli stela. Fysisk träning, så att blodcirkulationen ökar, kan förebygga stela muskler och stärka nack- och ryggmusklerna. På så sätt kan även kroppshållningen förbättras och nacken avlastas. Om man har ett stillasittande arbete bör man variera sin arbetsställning och försöka lägga in små pauser. Tänk på att alltid ha bra belysning vid arbete och läsning. Försök att ha regelbundna sömnvanor och se till att få tillräckligt med sömn.

Håll blodsockernivån jämn under dagen

Vissa reagerar med huvudvärk när det går för lång tid mellan måltiderna. För att undvika det kan man försöka äta tre ordentliga mål om dagen. Mellan måltiderna är det bra med små mellanmål, till exempel en frukt eller en hård smörgås med pålägg. Mellanmålen hjälper till att hålla blodsockret på en jämn nivå.

Man kan ta receptfria läkemedel tillfälligt

Huvudvärk som bara kommer ibland och som man förstår orsaken till mildras ofta av att man vilar eller tar en receptfri värktablett.

Ibland kan smärtstillande medicin hjälpa mot huvudvärk som orsakas av spända muskler, men eftersom läkemedlet inte tar bort de spänningar som orsakar besvären är lindringen bara tillfällig. Det bästa är att man försöker slappna av.

Värktabletter bör inte användas vid annat än tillfällig värk med tanke på att tabletterna i sig kan orsaka huvudvärk.

I första hand kan man försöka lindra värken med receptfria värktabletter som innehåller paracetamol, till exempel Alvedon och Panodil, eller ibuprofen, till exempel Ibumetin och Ipren.

Man kan behöva kontakta vården

Om huvudvärken sitter i längre än en vecka eller om man tar värktabletter mot huvudvärk flera gånger i veckan, bör man kontakta en vårdcentral. Man bör söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning om man plötsligt får svår huvudvärk. Detsamma gäller om man har svår huvudvärk samtidigt som man har hög feber och känner sig stel i nacken.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för råd.

 

Nackspärr

Nackspärr innebär att man plötsligt får kramp i nackmusklerna, det gör ont och man blir stel i nacken. Krampen och smärtan gör att det blir svårt att röra på huvudet. Vanligtvis är det svårare åt ena hållet. När man försöker vrida på huvudet kan det göra mycket ont.

Ofta börjar besvären i samband med att man har gjort en häftig rörelse med huvudet eller att man har sovit i en obekväm ställning. Men andra gånger finns det ingen tydlig orsak. För de flesta går det onda i nacken över av sig själv inom ett par dagar eller en vecka.

Värme kan kännas skönt

Värme kan ofta minska värken. Man kan till exempel linda en halsduk runt halsen eller använda en värmedyna. Det finns också i handeln särskilda vete- eller kornkuddar som man värmer upp i mikron. En varm dusch eller ett varmt bad kan också kännas skönt och lindra smärtan.

Bra att röra på sig

Det är lätt att tro att kroppen läker bäst när den vilar, men kroppen trivs bra när den får röra på sig. Då ökar blodcirkulationen vilket påverkar hela kroppen positivt och läkningen går fortare. Man bör försöka undvika rörelser som gör ont, men annars kan man fortsätta att göra det man brukar göra.

Receptfria läkemedel kan hjälpa

För att lindra smärtan kan man ta receptfria smärtstillande medel. Man kan använda mediciner som innehåller paracetamol, till exempel Alvedon och Panodil, eller mediciner som innehåller ibuprofen, till exempel Ibumetin eller Ipren.

Förebygg besvär med rörelser och bra kroppsställningar

Får man ofta besvär med nackspärr kan man försöka förebygga problem med nacken. Om man inte redan motionerar är det bra att på olika sätt försöka komma igång och röra på sig, till exempel promenera, gå stavgång eller gå på gympa. Man behöver bygga upp och stärka musklerna i nacken, magen och ryggen.

Det är viktigt att sitta eller stå i rätt ställning när man arbetar. Det samma gäller om man till exempel sitter och läser en längre stund. Det är också bra att ta regelbundna pauser och röra på sig.

En kudde och säng som känns bekväm kan också minska risken för nya besvär.

Man kan behöva kontakta vården

Man bör kontakta vårdcentralen om man inte har blivit bättre inom en vecka.

Om man i samband med smärtor i nacken blir svag och får domningar i ena armen eller handen, bör man kontakta vården så fort som möjligt. Det gäller också om man har mycket kraftiga smärtor i nacken.Om man är stel i nacken och samtidigt har feber och känner sig allmänpåverkad ska man också kontakta vårdcentral på en gång.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för att få råd.

 

Ryggskott

Ont i ryggen är ett vanligt besvär och de flesta har haft, eller kommer att få, ont i ryggen någon gång i livet. För många handlar det om ett kortvarigt besvär som går över av sig självt. Men för vissa kan besvären komma ofta och hålla i sig länge.

I de allra flesta fall är orsaken till smärtan ofarlig. Det vanligaste är att ryggont går över eller blir betydligt bättre efter en till två veckor.

Besvären kan komma plötsligt eller smygande

Ofta börjar besvären i samband med att ryggen utsätts för någon påfrestning, som ett lyft eller sidovridning. Smärtan kommer då plötsligt och kan vara skärande, huggande eller molande. Det kan kännas som om ryggen håller på att gå av.

Vid andra tillfällen kommer smärtan smygande med en gradvis ökande värk och känsla av trötthet i ryggen. Man har ofta ont i nedre delen av ryggen och smärtan kan stråla ut i låren eller längre ner längs ett ben.

Bra att röra på sig

Det är lätt att tro att kroppen läker bäst när den vilar, men kroppen trivs bra när den får röra på sig. Då ökar blodcirkulationen vilket påverkar hela kroppen positivt. Har man ont i ryggen brukar det vara skönt att promenera. Håller man sig däremot i stillhet kan man bli mer stel och besvären kan förvärras.

Undvik tunga lyft och vridning i sidled

Man bör inte lyfta eller bära tungt. Om man ska lyfta bör man hålla det som man ska lyfta nära kroppen och böja på benen i stället för ryggen. Man bör också undvika att vrida ryggen i sidled. När man sitter kan det vara skönt att ha stöd för svanken, till exempel en ihoprullad handduk eller kudde. Undvik att sitta i låga soffor och stolar. Det brukar i allmänhet vara bättre att stå eller ligga än att sitta.

Man kan ofta arbeta som vanligt

Trots att vissa arbeten kan öka risken för ryggbesvär är det viktigt att komma ihåg att ryggen mår bäst av att användas. Sjukskrivning är ingen bra behandling för ryggvärk. Om man har möjlighet att fortsätta arbeta ökar chanserna att snabbt bli bättre, trots att man har ont. Om man har olika arbetsuppgifter brukar det finnas några man kan klara av. Det är bra om man kan variera sin arbetsställning och till exempel stå upp ibland om man oftast sitter.

Värme och kyla kan lindra

Värme i form av värmedyna, värmeflaska, en varm dusch eller bastu kan lindra värken.

Ibland ger kyla bättre lindring. Man får pröva sig fram. Till exempel kan man kyla ryggen med en kylklamp eller en plastpåse med isbitar som lindas in i en frottéhandduk för att undvika skador på huden. Det finns också speciella kylpåsar att köpa i sportaffärer och på apotek.

Det kan även kännas skönt för ryggen om man hänger i en stång eller en dörröppning med benen böjda och fötterna lätt vilande mot golvet.

Viloställning

För att hitta en skön viloställning när ryggen värker, kan man pröva att ligga på golvet med benen upplagda på en pall eller på några kuddar. Ibland kan det kännas bättre med en liten kudde under svanken. Om man hellre vill ligga på mage kan en kudde under magen avlasta ryggen. Man kan gärna ligga en stund, tills värken släpper men sedan behöver man försöka komma upp igen.

När det är dags att sova

Om sängen ska ha hård eller fjädrande botten är en smaksak, huvudsaken är att den känns skön att ligga i. Man kan lägga upp benen på några kuddar för att kunna slappna av mer i ryggen.

Man kan pröva att använda lakan och nattdräkt av glatt material, till exempel siden eller satin, så blir det lättare att vända sig i sängen vilket annars kan vara smärtsamt och påverka sömnen.

Om det är svårt att ta sig upp ur sängen går det ofta lättare om man först rullar över på sidan och sedan svänger benen över sängkanten för att till sist ta sig upp genom att skjuta ifrån med händerna på huvudsidan.

Receptfri medicin kan hjälpa tillfälligt

Smärtstillande medicin är ingen långsiktig lösning. Men ibland behöver man ta medicin för att bryta smärtan, så att man vågar röra på sig. Om man bryter smärtan tidigt minskar risken att man blir stillasittande och stel, och därmed får en smärta som är svårare att bli av med.

Pröva i första hand ett receptfritt läkemedel. De ger ofta bra och tillräcklig lindring. Man kan använda medel som innehåller paracetamol, till exempel Alvedon och Panodil, eller medel som innehåller ibuprofen, till exempel Ibumetin eller Ipren. Smärtan lindras inte mer om man tar högre dos än den rekommenderade. Ibland tror man att det ska räcka med en halv dos, men har man ont gör det sällan det.

De receptfria medlen finns i olika former. Förutom tabletter finns det till exempel gel som stryks direkt på huden och stolpiller. Följ alltid anvisningarna som finns på förpackningen noga.

Förebygg genom att motionera

När man mår lite bättre är det bra om man kommer igång med allsidig konditions- och muskelträning, till exempel promenader, stavgång, simning, cykling, skidåkning eller gruppgymnastik. Det är också bra att stärka och bygga upp musklerna i mage, rygg och ben genom styrketräning.

Har man mycket problem med ryggen kan det också vara viktigt att fundera på sin kroppshållning och hur man står och sitter på sin arbetsplats. Går man och står mycket på hårt underlag är det bra med sulor med svikt i.

Man kan behöva kontakta vården

Om inte ryggvärken ger med sig inom ett par veckor bör man kontakta vårdcentralen. Detta är särskilt viktigt om man är i övre medelåldern.

Om man i samband med ryggbesvären får domningar i benen, får svårt att kissa eller nedsatt känsel nedtill i kroppen bör man kontakta vården så fort som möjligt.

Sjukgymnaster, naprapater och kiropraktorer har stor erfarenhet av ryggbesvär och kan bidra med råd.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för att få råd.

 

Smärta

Smärta kan vara allt från det som känns vid ett stick från en mygga till outhärdlig värk vid svår sjukdom. Smärtupplevelser kan också utlösas av psykiska orsaker, till exempel stress och oro.

Bara den som drabbas vet hur smärtan känns. Upplevelsen påverkas av hur man mår i övrigt och hur orolig man är för orsaken till smärtan. Tidigare erfarenheter och rädsla för smärta har också betydelse.

Bra att ta reda på vad smärtan beror på

Smärtor kan vara tillfälliga eller långvariga. Om smärtan inte ger med sig är det viktigt att försöka ta reda på orsaken. Vet man vad smärtan beror på är det ofta lättare att göra något åt den, förebygga den och ibland lära sig leva med den.

Spända värkande muskler i nacken kan till exempel bero på att man har en olämplig arbetsställning. Genom att försöka variera arbetsställning eller att ta små korta pauser i arbetet kan man lindra smärtan. En muskelsmärta kan också bero på att man går runt med en ständig oro eller stress som gör att man omedvetet spänner sina muskler, till exempel drar upp axlarna.

Spänningshuvudvärk och stress

Om man har värk som beror på spända muskler, till exempel spänningshuvudvärk, kan värme, massage och avslappning hjälpa. Eftersom värken ökar när musklerna spänns är det viktigt att försöka bryta mönstret. Avslappningsövningar och massage kan vara en hjälp på vägen. Det finns speciella cd-skivor med avslappningsövningar som man kan köpa i handeln, till exempel på apotek. Det är bra att försöka ta reda på vad eller vilka situationer som gör att man känner sig stressad och spänner sig. Ibland hjälper det att prata med en vän, men man ska inte dra sig för att söka professionell hjälp.

Nack- och ryggvärk lindras av rörelse

Det är lätt att tro att kroppen läker bäst när den vilar, men kroppen och speciellt ryggen mår bra när den får röra på sig. Då ökar blodcirkulationen vilket påverkar hela kroppen positivt. Om man har ont i ryggen kan stillasittande eller överdriven försiktighet göra att man blir mer stel och besvären kan förvärras. Vid ryggont är det ofta bättre att stå och ligga än att sitta. Man bör inte lyfta eller bära tungt och inte heller vrida ryggen i sidled. Men man kan promenera mycket och då är det bra att ha ett par bekväma och stadiga skor för att undvika att trampa snett eller halka.

Den största delen av tiden befinner vi oss vanligtvis på arbetet eller i sängen. Om man har mycket problem med nacken eller ryggen är det bra att fundera på hur man står och sitter på sin arbetsplats och pröva olika förändringar av arbetsställningen. Hemma kan en ny säng, madrass eller kudde vara en lösning.

Smärta vid akut skada kan lindras av kyla

Om man råkat ut för en akut skada, till exempel stukat foten, kan man minska smärtan genom att kyla området som gör ont. Man kan gärna linda foten och lägga en påse med isbitar mellan första och andra lagret av bandaget. Om ispåsen skulle läggas direkt på huden kan huden skadas av kylan. Ofta känns det bra att fortsätta ha den stukade foten lindad under en tid. Det kan också kännas skönt att ha foten i högläge.

Värme kan hjälpa mot mensvärk

Om man har mensvärk kan det vara skönt med värme som lindring. Man kan lägga en kudde eller en värmeflaska fylld med varmt vatten på magen eller ryggen. Om man sveper in värmeflaskan i en handduk riskerar man inte att bränna sig om den är varm. Det finns också i handeln särskilda vete- eller kornkuddar som värms upp i mikron. Även en elektrisk värmedyna kan hjälpa.

Receptfria läkemedel

Ibland behöver man ta medicin för att bryta smärtan. Pröva i första hand ett receptfritt läkemedel. De ger ofta bra och tillräcklig lindring. Ta den dos som står på förpackningen. Smärtan lindras inte mer om man tar högre dos än den rekommenderade, däremot kan risken för biverkningar öka. Ibland tror man att det ska räcka med en halv dos, men har man ont gör det sällan det. Det är bra att bryta smärtan så snabbt som möjligt för att hindra att man blir mer stillasittande och stel, eftersom smärtan då kan bli svårare att bli av med.

Vilken medicin ska man välja?

Man kan använda receptfria värkmediciner vid olika typer av tillfällig smärta. Ofta får man lika bra effekt vilket läkemedel man än väljer, men för vissa besvär kan ena sortens värkmedicin ha bättre effekt än den andra. Fråga på apotek.

Smärta minskas av medel som innehåller paracetamol, till exempel Alvedon och Panodil, eller medel som innehåller ibuprofen, till exempel Ibumetin eller Ipren.

De receptfria medlen finns i olika former. Förutom tabletter finns det till exempel gel som stryks direkt på huden. Den smärtstillande gelen kan man pröva vid en muskel- och ledskada.

Om man har astma, är gravid eller har känslig mage bör man i första hand välja medicin som innehåller paracetamol.

Man kan behöva kontakta vården

Om man har smärtor som inte ger med sig eller som man inte vet orsaken till bör man kontakta vårdcentralen. Det bör man också göra om man upplever att smärtor som man har haft sedan tidigare förändrar sig. 

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för att få råd.

Källa: www.1177.se